Vi undersökte hur arbetet för anställda inom myndigheter påverkas av den pågående utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att uträtta ärenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de myndighetsanställdas arbete påverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ändamål valde vi att utföra intervjuer med anställda vid två Svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjänster hos e-myndigheter.

Det finns ett antal olika automatiska stavnings- och grammatikkontroller och i den mån dessa anpassats för någon specifik verksamhet har det oftast varit för teknikinriktade företag. Automatiska stavnings- och grammatikkontroller lämpar sig för texter med en väl avgränsad domän och vars språk gärna går att begränsa avseende lexikon och grammatik. Företaget Fodina Language Technology AB har uppmärksammat att denna typ av verktyg borde fungera bra för myndigheter och de texter som de producerar. Denna studie undersöker hur de skrivregler som myndigheter bör hålla sig till skiljer sig från andra svenska skrivregler och hur svårt det skulle vara att implementera dessa regler. De regler som identifierats kategoriserades för att få en överblick av hur de var uppbyggda.

De svenska förvaltningsmyndigheterna finns över hela Sverige och kan vara ansvariga för en rad olika arbetsområden. De statliga förvaltningsmyndigheterna ska sköta den offentliga förvaltningen. Förvaltningsmyndigheterna ska på ett självständigt sätt, och under eget ansvar, genomföra handläggningen i de ärenden de är ansvariga för. En av de mest centrala principerna för Svenska myndigheter, är den som kallas för offentlighetsprincipen. Förvaltningslagen har som mål att främja rättssäkerheten genom att garantera en snabb och effektiv handläggning vid förvaltningsmyndigheter i myndighetsutövning mot enskilda individer.

Allt fler statliga myndigheter erbjuder idag medborgare och företag möjligheten att ta del av vissa tjänster via Internet. Vi ställde oss frågan om myndigheter har upplevt att de sparat tid som resultat av den självbetjäning via Internet de erbjuder idag. Följande hypotes formulerades: Införande av självbetjäning via Internet leder till att myndigheter sparar tid i sin verksamhet. Vi valde att beakta tid utifrån begreppet myndighetstid som vi har delat upp i total ärendetid och informationstid. Fallstudier genomfördes på fyra myndigheter i form av djupintervjuer.

För organisationer som hanterar känslig information är god informationssäkerhet en nödvändighet för att upprätthålla trovärdigheten och kunna bedriva verksamheten effektivt. Vi har därför valt att i denna uppsats undersöka hur statliga myndigheter som hanterar skyddsvärd information arbetar för att uppnå god informationssäkerhet. För att undersöka detta har vi gjort en fallstudie på två statliga Svenska myndigheter där vi genom intervjuer och dokumentation har kartlagt hur myndigheterna skyddar sin information utifrån fysisk, logisk och administrativ säkerhet. Resultatet av undersökningen visar att myndigheterna skyddar sin känsliga information genom att använda sig av såväl administrativa och logiska som fysiska skyddsåtgärder. Undersökningen har också visat att myndigheterna till en tillfredsställande hög grad kan skydda den känsliga information de hanterar.

Inom ramen för Sveriges regerings mål om offentlig upphandling ska upphandlande myndigheter bland annat klargöra hur de bidrar till hållbar utveckling. Offentlig upphandling kan därmed ses som ett strategiskt verktyg för att nå ett flertal samhällspolitiska mål om en långsiktigt hållbar utveckling. Upphandlande myndigheter i Sverige köper årligen in varor och tjänster till ett värde av mer än 500 miljarder kronor. Genom att myndigheter väljer leverantörer som arbetar med miljöhänsyn och sociala hänsyn, bidrar upphandlingen direkt till en hållbar utveckling. Denna studie behandlar sociala krav i offentlig upphandling; i vilken utsträckning och på vilket sätt de används samt hur sådana krav följs upp.

Syftet med studien är att utifrån professionellas erfarenheter av att arbeta med ungdomar som har förlorat tilliten för Svenska myndigheter öka förståelsen för de ungas situation samt för möjligheten att öka de ungas tillit genom sociala projekt som exempelvis människan bakom uniformen.Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. Valet av den kvalitativa utgångspunkten kommer ur den humanistiska tolkningsmetoden hermeneutiken, detta för att förstå och analysera djupare i ungdomarnas tankar och känslor.Studiens resultat, utifrån intervjuer med de professionella på området handlar om det sociala problemet utanförskap. De professionella beskriver hur utanförskapsproblematiken, diskriminering och boendesituationer ligger bakom den förlorade tilliten för Svenska myndigheter bland ungdomar i dessa områden. Vidare talar de professionella om de levnadsförhållanden som många ungdomar lever under och hur det påverkar de unga. De professionella beskriver hur den mentala självkänslan är låg och hur detta hänger ihop med medvetenheten om sig själv som invånare i en förort.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur svenska medelstora företag i en föränderlig omgivning hanterar situationer där det krävs information, direktiv och beslut från kinesiska myndigheter. Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer med valt fallföretag och utvalda experter. Vidare har litteraturstudier givit oss en teoretisk referensram. Uppsatsen har resulterat i ett praktiskt och ett teoretiskt bidrag.

Alltfler myndigheter och kommuner väljer Facebook som en av sina kommunikations- och publiceringskanaler. Möjlighet till dialog och att snabbt sprida information till medborgarna är några av argumenten. Målet är att myndigheter och kommuner ska bli mer tillgängliga. För att lyckas med detta använder man klarspråk. Problemet med klarspråk är att det inte är tillräckligt för vissa målgrupper.

Inledning: Allt flera anställda inom myndigheter blir beroende av informationssystem för att utföra sina arbetsuppgifter. Flera fall har uppmärksammats i media där anställda inom myndigheter haft problem med dessa system. Därför vill vi utvärdera användarvänligheten av informationssystemen hos myndigheter utifrån anställdas perspektiv. Metod: Genom en enkätundersökning har vi samlat in svar från 149 anställda inom olika myndigheter. Slutsats: Användarvänligheten i myndigheters informationssystem är generellt verken bra eller dålig, utan medioker.

SAMMANFATTNINGSociala medier har sedan uppstarten år 2004 använts flitigt världen över. Till en början var det ett nätverk designat för privatpersoner, men år 2007 började även företag utnyttja verktyget och till sist fick även myndigheter upp ögonen för kommunikationsverktyget. Sociala medier är ett ypperligt kommunikationsverktyg som har en egen karaktär och arbetssätt. Verktyget innehåller en rad olika kanaler, exempelvis Facebook, Twitter, LinkedIn, som var och en kan användas på sitt unika vis. Det finns oändliga möjligheter i sociala medier, men det är inte helt lätt att använda verktyget till dess fulla potential.

Handel med kvinnor är idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 ? 600 kvinnor faller offer för människohandel i Sverige varje år. Frågan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rättigheter är i liten grad omdiskuterad. I Sverige är totalt åtta myndigheter inblandade i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, men vilken typ av stöd och skydd får brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt åtta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts.

Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till ett utvecklingsstört barn upplever mötet med myndigheter. Vi har också undersökt följande frågor: Vilket stöd har kommunen och Försäkringskassan att erbjuda föräldrar till ett utvecklingsstört barn samt vilka möjligheter och svårigheter finns det med detta stöd? Vilka positiva och negativa upplevelser får föräldrarna när de vänder sig till dessa myndigheter för att söka stöd och hjälp? Vilka faktorer kan ligga till grund för hur mötet med myndigheter upplevs av föräldrarna? Vi intervjuade tre kvinnor om deras upplevelser och det framkom att de både har positiva och negativa upplevelser i mötet med myndigheter. De positiva upplevelserna har varit att bli respekterad i sin föräldraroll och att handläggarna har visat förståelse för familjernas situation. De negativa upplevelserna har varit dominerande då föräldrarna har känt ett hot mot familjens integritet, de har känt sig ifrågasatta och ibland till och med hotade av myndigheterna..

På senare år har etableringen av 3D-applikationer på internet, för att visualisera geografiska områden och platser blivit allt vanligare. Exempel på sådana applikationer är tjänsterna Google Earth och Street View, som levereras av företaget Google. Den snabba utvecklingen av 3D-tjänsterna har medfört bättre bildupplösning och mer detaljerade satellitbilder. Detta har i sin tur fört med sig att integritets- och säkerhetsrelaterade frågeställningar relaterade till 3D-applikationerna har aktualiserats. Från flera håll i världen har Google stött på ifrågasättanden och protester.